måndag 26 juni 2017

Woman in Gold



Detta är berättelsen om hur Gustav Klimts tavla Woman in Gold eller Adele Bloch-Bauer blev en omdiskuterad tavla nästan 60 år efter det att nazisterna tagit hand om den. Idag hänger den i New York i ett galleri som utgår från judisk konst. Klimt var inte jude men det var Adele Bloch Bauer och dessutom var hon en nära vän till Klimt. Detta är en fiktiv version om hur Adeles brorsdotter kämpar för tavlan som var en bild av hennes faster. När jag säger fiktiv så är det för att här är vissa saker kanske lite väl tolkade av filmskaparna. Så kan det vara men då blir det så fel när människor tror att detta är sant. För allt på film är ju typ sant.

Nej, nu är jag elak men varför kan det inte vara närmare sanningen. Filmen är okej och ägs av Helen Mirren som spelar Maria Altmann. Hon är lite snusförnuftig som äldre judisk dam. Det passar henne. Annars är den fin och berättar en viktig del kring nazisternas framryckningar och allt som beslagtogs i Tredje rikets namn.

söndag 25 juni 2017

Emoijböcker

Okej, så buzzfeed tack för dessa. Gissa boken.










lördag 24 juni 2017

En sekund i taget av Sofia Nordin



När världen går under är det inte lätt att hålla fast. Det är så Hedvig känner när alla har dött. Nu menar jag alla. Febern kom och tog alla. Så hon flyr till den bondgård de besökt. Det är liksom en liten visningsgård med lite hönor, hästar och kor. Helt plötsligt drivs Hedvig av att överleva. Det är dock ensamt och hon tänker en mängd saker om hur det blir nu. Efter ett tag kommer Ella dit men det är inte bara lätt att leva ihop med någon. De är olika och Hedvig drivs av att klara sig och att överleva. Planera blir hennes vardag.

Jag tycker boken är riktigt bra och det märks att Sofia Nordin verkligen vill visa att det går att klara sig i en katastrof och samtidigt vilja mer. Hedvig vill ju mer med livet än bara äta mat men är en ensam är vissa drömmar farliga. Jag tycker att det är fint beskrivet hur pannkakor kan bli tråkig mat och trots det finns två människor i världen så kan den andra reta gallfeber på en. Det samma är att trots livet är svårt får en vara lite tonåring ändå och barnslig och hata allt som hänt.

Nu ska jag läsa bok nummer två.

fredag 23 juni 2017

torsdag 22 juni 2017

Sommarbingo 2017

Jag var och läste hos Västmanländskan att hon tänkte sig sommarbingo. Den var lite intressant att jag tänkte varför inte.



Lögnernas träd av Frances Hardinge
Mästare, väktare,lögnare,vän av Christoffer Carlsson
Ashimas bok av Caroline Giertz
Uppgång och fall av Liv Strömquist

onsdag 21 juni 2017

3 x Nanna Johansson



Jag har läst tre grafiska verk av Nanna Johansson. De är lite speciella och Johansson driver med vissa saker genom att ställa dem till sin spets. Lite äldre men väl värda en stund.

 

tisdag 20 juni 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Yes or No?

Denna vecka har Kulturkollo bestämt sig för att begrunda det brittiska imperiet. Därför även tisdagens fråga.

Det brittiska imperiet var stort, stort och länge, och bestämde över så många människors liv. Brittiska kulturformer, seder, tänkesätt och språket bredde därför ut sig över hela världen och har stannat kvar långt efter det att imperiet lugnade ner sig ett par hekto och började dra sig tillbaka till sin ö.

Om detta kan man förstås tycka mycket. (ta bara engelska språket: bra att med ett språk kunna göra sig förstådd på de flesta platser – dåligt att ett språk ska få bre ut sig och ta all plats…?)
I veckans utmaning vill jag att du funderar kring allt detta brittiska vi på gott och ont har omkring oss, och sedan tar på dig två olika hattar:

Svaret är både och. Tråkigt jag vet men det går inte att vara odelat positiv till något svar.

På Yes-sidan finns kulturen. Eller böckerna ska jag säga. Austen, Dickens och många andra som gjort att började läsa på engelska. Språket i sig som i sin renaste form kan vara både vacker och erkänn nu, får ironi att verkligen märkas på ett mycket speciellt sätt. Den brittiska humorn som det går att hitta avarter av i imperiet och senare samväldet. Sedan är det väl kvalitén på det som produceras inom framförallt film och serier hög. De senaste åren har mången brittisk skådespelare fått åkt över pölen för att spela amerikan och det gäller även andra inom samväldet. Att det brittiska har betydelse går nog att se i att London har brunnit och sprängts på film många gånger de senaste åren. De har också gett upphov till två av världens största demokratier. Ja, Indien och USA.

Det finns No också. Den lilla ådran av imperialism som finns kvar är inte alltid av godo. Deras problematik med integration är stor den med. De vill gärna vara USA:s vänner men har mer gemensamt med Europa och det kan störa mig ibland.

måndag 19 juni 2017

Uppgång och fall av Liv Strömquist



Det är ibland svårare än en kan tro att faktiskt läsa en grafisk roman. Strömquist fördjupar sig i en del områden som är mycket intressanta. Ett av mina favoriter är den återkommande tråden om den vita medelklassens syn på sin egen problematik. Visst jag känner igen mig ibland. Jag har inga problem idag men har inte växt upp som medelklass. Där i ligger en diskussion vi aldrig har. Att gå från en socialklass till en annan. Intressant bok och den kan få diskuteras lite oftare här och där.

söndag 18 juni 2017

Från A till Ö-taggen: D - Dramatik

 D - Dramatik En väldigt dramatisk bok.
Kärlekstrianglar, familjedrama, livsfarliga situationer. Dramatiken i den här boken gjorde det svårt för dig att lägga ner den.

Den här var väldigt svår. Jag tänker att en bok jag läste fort och väldigt gärna ville veta hur det slutade var Kristina Ohlssons sista bok om Fredrika Bergman. Den kanske inte var så spännande men det handlade mest om Bergman skulle klara sig eller inte.

lördag 17 juni 2017

Ashimas bok av Caroline Giertz



Jag köpte den här boken för så många år sedan men läste aldrig ut den. Jag har försökt i omgångar men då den är tjock hamnar den alltid längst ned i läshögen och annat får ta plats. Nu har jag läst ut den och ja, den var riktigt bra. Caroline Giertz är nog mest känd för att ha varit på TV och varit programledare för Det okända eller något så.

Detta är en bok om en gudinna som varit Jahve, alltså Guds partner, men hon har tröttnat och stigit ned bland människorna som vilken människa som helst. Nästan i alla fall vem som helst. Hon föds som Ashima och som barn skiljer hon sig inte så mycket från andra barn. Hennes närmaste är Haniel. Han valde att lämna himlen för att följa Ashima. Haniel fungerar inte som hennes far. Det skulle aldrig fungera för att han har varit kär i denna gudinna i eoner och det går inte att ändra på. De befinner sig i varandras närhet och han beskyddar henne och tränar henne som barn.

Boken är en sorts resa genom Ashimas liv från unga år till mitten av tjugoårsåldern skulle jag säga. Kanske närmare 30 år. Med varje år ökar Ashimas kontakt med sina gudomliga krafter och kampen mot Jahve och dennes präster. Det är knappast trevliga möten. Dessutom kommer en och annan ängel tillbaka. Mycket av den här boken kräver en hel del insikt i äldre religion och myter. Både antika och kristna samt judiska myter är inbakade i denna historia. Jag tycker att boken är bra och den ger mycket men den är inte för alla. Den är lite för lång som jag skrev tidigare. Med sina 620 sidor känns det som om något hade kunna fått stryka på foten.

fredag 16 juni 2017

Wonder Woman


Alltså, när det kommer till de stora seriefranchiserna där DC Comics och Marvel har skapat helt egna universum där verkligheten är twistad en aning men bara lite. I den världen de har skapat accepterar vi utomjordingar, superhjältar och även metamänniskor. Det är DC Comics, alltså det universum där Batman och Superman existerar, och chock på samma värld. Diskussion kring världarna och hur många Earthvarianter det finns är något helt annat. I alla fall så finns i Batman och Supermans värld en halvgud vid namn Diana. Hon har hängt med ett tag och sedan första världskriget kämpar hon mot det onda i världen. Hennes hjältenamn är Wonder Woman. Första gången vi såg henne var som ett inhopp i Batman vs. Superman: Dawn of Justice. Denna film är hennes bakgrundshistoria.

Eftersom Diana är dotter till amazonernas drottning Hippolyte och Zeus växer hon upp i det antika Grekland och tränas av amazonerna som krigare. Detta är otroligt coolt med en lång sekvens bara kvinnliga krigare som är superhäftiga. Det är trevligt att Diana får vara rar och cool samtidigt. Så kan ju faktiskt alla människor vara. Sedan bryts amazonernas frist från omvärlden av att en pilot kraschar i närheten av deras ö och på så sätt lämnar Diana sitt hem för att beskydda människorna och rädda världen.

Några ojade sig lite över hur Diana, Gal Gadot, ser ut med perfekt hy, kropp och liksom underskön men då tänker jag. Har du läst serierna? Alltså hon är en gudinna. Hon är odödlig och tecknad av en man. Svårt att se hon skulle se annorlunda ut. I serietidningarnas standardformulär 1A är detta typiskt utseende för superhjältar om de är kvinnor. Vackra, smala, extremt starka och rätt mycket byst. Fast fantasier får väl vara så eller? Filmskapare har ju gjort Wolverine lite snyggare, längre och coolare än tidningsvarianten. Klagar vi? Nej, varför då klaga på att Wonder Woman är lik sin förlaga?

Jag tycker filmen är riktigt bra och jag är faktiskt rörd. Mitt feministhjärta blir så glad över att det finns en superhjälte som många unga tjejer kan se upp till. Stark men ändå inkännande och tar inte skit. Här är det ingen som sätter sig på henne inte och jag älskar det. Hoppas att Diana får mycket utrymme i nästa film om Justice League. Det är hon värd för sin egen och alla kvinnors skull.

torsdag 15 juni 2017

Olikhetsutmaningen: aktuell och bortglömd

Sista olikhetsutmaningen för den här terminen. Jag är lärare och då tänks det i terminer, veckor och annats konstigt. Veckans utmaning från enligt O är som följer:



Äntligen är ledigheten här för min del. Ett långt läslov väntar. Alla måsten får ursäkta, men jag struntar i er ett tag. Det är lätt att läsningen påverkas av vad som är aktuellt och det behöver ju inte vara fel, men tänk om det finns bortglömda pärlor som bord ut i ljuset. Idag vill jag att du tipsar om böcker, eller annan kultur, som kan kopplas till ordparet aktuell och bortglömd. Det blir sista olikhetsutmaningen för ett tag, då även den tar sommarlov.



För mig får det bli Ferrantes sista bok i hennes Neapelserie som är aktuell. Den kom väl för någon dag sedan tror jag. Den har fått mig och en kollega att verkligen prata litteratur med varandra. En annan bok som är aktuell igen är Atwoods The Handmaid's tale. Kanske inte som bok men som serie och jag har inte orkat än. Snart kanske. I min närhet är det snart dags för Open Art, en konstupplevelse genom större delen av centrala Örebro.

Jag tänker ibland att det är svårt att minnas sådant som är bortglömt. Fast jag får försöka. Jag tänker nog säga att Carina Burman är lite bortglömd ibland. Hon skriver ju både skönlitteratur och facklitteratur. Bland annat har hon skrivit om Tage Danielsson, Gösta Ekman d.ä., och några historiska deckare.

Läsning ger så mycket mer ibland





onsdag 14 juni 2017

Den tunna blå linjen av Christoffer Carlsson



Uttrycket "den tunna blå linjen" kommer från Storbritannien och handlar i stort om att polisen är den lilla, lilla delen som står mellan brott och potentiellt brottsoffer. Eller det som skiljer ordning från kaos. Den används också för att visa respekt för fallna poliser och deras familjer men även de levande.

Jag gissar att den används här för att det är ganska otydligt ibland var denna linje är i Carlssons bok. Leo Junker som har en vänskap med Grim, något kriminell. De poliser som går till prostituerade i boken. Det finns många gånger där denna linje bryts under tiden jag läser.

Det är trevligt att få säga adjö till Leo. Han har blivit en bättre polis sedan första boken. Kanske också att han har blivit lite bättre som människa. Nu får vi inte veta mer. Vi kan bara gissa. Jag gissar att det blir rätt bra ändå. Fast på Leos sätt och inget fel i det.

tisdag 13 juni 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Konstverk jag älskar

Denna vecka pratar Kulturkollo om konst. Så veckans fråga är som följer:

Så var det dags för veckans utmaning och denna vecka pratar vi konst här på Kulturkollo. Det betyder naturligtvis att det bli en extra konstnärlig utmaning och den här gången vill vi helt enkelt veta om ni har något konstverk som ni brinner lite extra för? En tavla på väggen där hemma kanske? Ett konstverk som ni återkommer till ofta eller tänkt mycket på? Jag har bl a skrivit om några favoriter här och här. Uppenbarligen återkommer jag ofta till Botticellis Primavera…

Denna tisdag spanar vi alltså efter nya favoriter. Vilka är era?

Jag gillar konst och har några favoriter. Faktiskt måste jag säga att just nu gillar Norman Rockwell. Inte alltid för att det är bra utan för att det säger något om den tid de är målade i. De säger också rätt mycket om det 1900-tal vi just lämnade bakom oss.


Fortfarande roliga





måndag 12 juni 2017

Manh(a)ttan



Serien Manhattan handlar om arbetet bakom atombomben. Vi befinner oss vid Los Alamos. Fysikerna, kemisterna, matematikerna och ingenjörerna som ska tänka fram bomben övervakas av US Army och på området bor även fruar och barn. Detta för att på andra sidan Atlanten håller Hitler på att lyckas så forskarna piskas av armén att lyckas. Det handlar om bygget av bomben, strålningen, ensamheten, isoleringen och maktamibitionen att bli den som lyckas.

Detta är helt dramatiserat för de stora roller är inte faktiska vetenskapsmän. Niels Bohr arbetade med projektet länge men är med i ett avsnitt. Oppenheimer dyker upp då och då. Det är en styrka att de har skapat andra karaktärer för då kan de ge dem egna egenskaper och konstigheter. Det är också en svaghet för vem skulle inte vilja se dessa skarpa hjärnor på TV?

Serien är riktigt bra och jag tycker du ska titta på den om du gillar drama, fyrtiotal och historia. Det är välspelat och intensivt. Lite kalla kriget-vibbar kommer in i slutet och det är ju alltid intressant. Det finns två säsonger på Netflix.

lördag 10 juni 2017

Mad Max: Fury Road



Världen har gått under i ett atomkrig och ett fåtal människor har överlevt. Det är en hård värld där de som äger makten är grymma och utnyttjar sin makt. Max är en kringvandrare som en dag fångas in i av Evige Joes War Boys. Han är fräsch och frisk vilket är ovanligt. De flesta hos Joe är sjuka. Så när Furiosa ska åka för att hämta bränsle är det som vilken dag som helst. Sedan bestämmer hon sig för att åka till ett annat ställe. Hon ska smuggla ut Joes alla fruar och the War Boys ska jaga in henne. Max får följa med eftersom han är en levande blodpåse. Det är allt annat än genomtänkt från killarnas sida.

Detta är en mycket spännande och actionfylld film. Jag gillar Furiosa bäst och känner lite att Mad Max-karaktären är överflödig. Detta är tjejernas film. De visar mod och är kaxiga. Det känns upplyftande och då stör det mig att en man måste finns med. Charlize Theron och hennes gäng klarar minst lika mycket att spöa grabbarna på egen hand. En bra film med ös i. Den lämnar knappast några djupare tankar efter sig men ibland måste film vara både ock.

fredag 9 juni 2017

För ni har tagit studenten

Bildkälla
Grattis till alla studenter idag. Speciellt mina treor som lämnar skolan och tar klivet ut i verkligheten.

torsdag 8 juni 2017

Olikhetsutmaningen: snabbt och långsamt

Det är torsdag och imorgon är det student på min skola. Veckans fråga från Enligt O är som följer:








Det här läsåret är snart slut och det har gått otroligt snabbt, men samtidigt kan en enskild vecka eller till och med dag gå riktigt långsamt. Tiden är en märklig företeelse.

Olikhetsutmaningen handlar den här veckan om orden snabb(t) och långsam(t), välj själva om adjektiv eller adverb är er grej. Koppla samman böcker, film, musik eller annan kultur med dessa ord.




Jag läser böcker både snabbt och långsamt. Det beror rätt mycket på boken. När det kommer till snabbt tänker jag på boken Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan. Det går fort hela tiden. Polly flyttar till en ö, kommer på vad hon vill göra och börjar baka. Blir känd, blir kär, blir ledsen och blir en verksamhet att räkna med och då har det bara gått ett år. Boken går också fort att läsa. Det är inget svårt utan det är litteratur som är lättsam. Denna sorts böcker läser jag när jag är väldigt stressad. Då kan den snabba handlingen bara göra läsandet lättare.

Långsamt behöver jag läsa när texten tar upp mycket. Det kan vara handlingen eller alla kopplingar till andra böcker, händelser eller vad det nu må vara. Den bok jag tänker på är Stoner av John Williams. Det är en långsam bok på ett bra sätt. Williams sätt att skriva gör att det blir långsamt men faktiskt är det inga problem. Boken innehåller så mycket att jag läser den långsamt också. En bok som Stoner kräver att jag har ork och då behöver jag vara utvilad.

onsdag 7 juni 2017

Mästare, väktare, lögnare, vän av Christoffer Carlsson



Leo Junker är på väg att bli avstängd. Eller han har fått den uppmaningen av sin chef. Åk hem, ta ledigt över sommaren, sluta med dina piller och så får vi se. Så Leo går hem, rätt motvilligt, dagen före midsommarafton. Under dagen får han ett telefonsamtal där han får veta att Charles Levin är död. Hans första chef och det slår an i honom. Så Leo ger sig av till Bruket. Den lilla ort där Levin en gång bodde och nu återvänt till. Där, i det hus han delade med sin fru, har han hittats skjuten i huvudet.

Leo nästlar sig in i utredningen genom att låtsas om att han tillhör rikskrim. I Bruket jobbar även Tove. Hon är yngre syster till den polis Leo sköt ihjäl på Gotland. Trots detta börjar de jobba ihop och inser att Levins mord är mer komplext än de trott.

Det är alltid trevligt att stiga in i Carlssons deckarvärld även om Leo kan reta gallfeber på mig. Han är ibland otroligt dum och gör så konstiga saker. Att Grimberg fortfarande har sådant grepp om honom gör mig lite trött. Bästa vän tror jag knappast att han är egentligen. Snarare att de båda har svårt att släppa taget. Denna gång tar berättelsen sig ganska stora svängar mellan dåtid och nutid. Trots det håller det ihop på ett spännande sätt. Det märks också att Carlsson blir lite äldre för varje bok.

tisdag 6 juni 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Kulturellt presenttips

Eftersom det är festtema denna vecka följer även frågan samma spår. På kulturkollo kan du läsa mer eller så är frågan enligt nedan:

Den här veckan pratar vi kalas och fest hela veckan och vi behöver hjälp med presenttips. Välj själv om ditt tips är till en nybakad student, till en konfirmand, till ett brudpar eller ett födelsedagsbarn. Eller varför inte en passande gåva till skilsmässofesten Viktoria skrev om igår? Har du många tips att dela med dig av så ge ett tips till varje! Det ska vara ett kulturellt presenttips – en bok, en film eller kanske en kulturupplevelse.

Jag gillar att ge bort upplevelser så kulturtipsen får bli där efter.

I år kan du ge bort en biljett till Titanic. Den besöker du i Örebro. En och en halvtimma om Titanic och de passagerare som inte överlevde. Om du gillar historia är det väldigt värt tiden.

En billigare variant är att besöka de många slott som finns runtom i Sverige. Ett besök på Drottningholm är inte fel på sommaren.

När vi ändå pratar om Örebro är det dags för OpenArt även i år. Det betyder installationer och lite vad det nu må vara runt om i Örebro. Helt gratis dessutom. Om du nu inte tänker sova över där.

Är det så att personen du ska uppvakta gillar musik är Opera på Skäret rätt uppskattat. I är det Madame Butterfly som ges. Här kan du också sova om du vill.

Om personen du tänker på gillar teater är Gräsgårdens teater i Vadstena där Shakespeare sätts upp varje år också ett förslag. Där kan du faktiskt också bo.



En summa att räkna med.

Sista jag satt och funderade på hur mycket jag läst var det i början av mars. Så det har gått nästan tre månader. Då hade jag läst 2672 sidor av en ny 10000-serie. Då ska vi väl se vad jag läst sedan sist.

Mars månad bjöd på en del Lindbäck-romaner. Först var En liten chock med sina 272 sidor. Därefter kom Min typ brorsa med cirka 150 e-boksidor. Tänk om det där är jag är på cirka 180 e-boksidor. Välkommen hem av Lindbäck var på cirka 221 sidor lång i e-bok-versionen. Saker som aldrig händer var ungefär 212 sidor lång och Jan Svensson 182.

Scott Westerfelds bok Uglies är på 448 sidor och Pretties är 384 sidor lång. Specials är 400 sidor och den fjärde fristående delen Extras är också på 448 sidor lång.

Kristina Ohlssons bok är 446 sidor lång. Dellsons Väggen var 138 sidor lång och Saker jag hade velat veta när jag var 15 på 245. Fem noveller på 21 sidor vardera vilket blir 105 totalt.

Vei bok 1 är på 160 sidor och Sändebudet 289. Atwoods The Handmaid's tale är 512 sidor lång. Bakers fan fiction av Stolthet och fördom är på 413 sidor. von Bredows böcker som jag läste nu i maj är på 217 och 250 sidor. Den sista boken innan denna sammanfattning är Hardinges bok med 401 sidor.

Det är ganska många sidor. När jag adderat allt så hamnar jag på 8745 sidor. Det är ganska mycket det.

söndag 4 juni 2017

A Cinderella Story: If the shoe fits


Detta är en liten lätt sak att ta sig igenom. Det utspelar sig nu och är en modern askungesaga. En musikal ska produceras. Det finns en cool sångare som ska spela prinsen och alla vill spela mot honom. Tessa har två styvsystrar som vill ha rollen men hon är som sagt mycket bättre på att sjunga.

Ja, gissa hur det går. En del i min filmutmaning och det fungerar väldigt bra. Det är en liten trevlig underhållning för stunden.

lördag 3 juni 2017

Lögnernas träd av Frances Hardinge



Faith och hennes familj måste bosätta sig på en ganska liten ö vid den engelska kusten. Det har hänt pappan något men Faith förstår inte riktigt vad det. När hon får möjligheten att läsa ett brev som fadern gömt inser hon hur det ligger till. Den vetenskapliga världen anklagar fadern för att ha förfalskat ett fossil. Efter ett kort tag på ön omkommer fadern i vad som först ser ut som ett självmord. Det är straffbart vid denna tid och familjen riskerar att förlora allt. Faith vill inte tro på detta och letar reda på faderns hemlighet. Han har ett träd. Det är ett speciellt träd eftersom det inte tål ljus utan måste stå i mörker och det lever och växer av lögner. För varje lögn ger trädet frukt som visar sanningen för den som äter. Faith börjar nu besöka trädet och ljuga för det. 

Faith är en 14-årig tjej som gärna vill bli vetenskapsman. Det får inte eftersom detta är 1800-tal och hon lider hårt av tidens regler för kvinnor och flickor. Hon älskar sin lillebror som är livlig och dessutom är hårt ansatt av föräldrar för att han är vänsterhänt. Faith är äldsta barnet och varit med om att många småbröder har begravts i förtid. Hon är smart, har läst mycket men får aldrig använda detta. I mäns sällskap ska hon vara söt och gärna lite dum. Trots att hon älskar sin far är hon rädd för honom eftersom han har ett humör och är en barsk man. Hon har ett mer komplext förhållande till sin mor som Faith tycker mest är söt. 

Boken är riktigt bra och det lyfter en svår tid för flickor. Det finns så mycket att veta om men samtidigt är det förbjudet för kvinnor och flickor att studera allt för mycket. Till husbehov räcker lagom är den allmänna tanken. Själva grundhistorien om trädets roll är också intressant. Speciellt när de börjar tänka på det som kunskapens träd som vi är förbjudna att äta av. Ja, varför inte. Läs och begrunda den likhet som ibland finns med vår samtid. Det är alltid kul att dra paralleller. 

fredag 2 juni 2017

The Falling



Det här är en knepig film. Två vänner går i en flickskola någonstans i Storbritannien. Den ena blir gravid och sjuk. Hon avlider och Lydia vet inte vad hon ska ta sig till. Det slutar i så många konstiga händelser att jag blir inte riktigt klok på detta. Nja, alltså den har ett betyg på 5,5 på imdb men jag har svårt att tro att det någonstans stämmer. Den är inte riktigt lätt att se.

torsdag 1 juni 2017

Olikhetsutmaningen: svart och vitt

Denna vecka är det dags för studenter och skolavslutningar. Mina elever slutar nästa vecka och det är som alltid lite rörigt innan. Veckans fråga hos enligt O är som följer:

Imorgon är det dags för treorna på ”min” skola att ta studenten. Det är lite extra speciella treor, då det faktiskt är de första som jag känt sedan de gick i ettan. Då var de ganska så små, ganska så arga och ganska så osäkra. Nu är de äldre, mognare och ännu smartare.

Dagens olikhetsutmaning handlar om de färger som pryder studentmössorna, svart och vitt. De kan också sägas symbolisera vårt allt mer tudelade samhälle. Tolka det som du vill.



Jag har nyligen läst Lögnernas träd av Frances Hardinge. Det handlar om unga Faith som bor med sin familj. Pappan är vetenskapsman och präst. Detta är alldeles efter Darwins bok kom och världen sjuder. Allt Faith vill är bli vetenskapsman men det är inget för en flicka. Det som är svart och mörkt är sättet som Faith löser pappans död på. Det finns ett träd som växer och lever på lögner. Det gör Faith svart i sinnet.

Svaret på vitt får bli Och så levde de lyckliga av Lucy Dillon. Det utspelar sig om jag minns rätt lite på vintern. Eller så är det en annan bok men det finns några mysiga promenader i vinterlandskap och det är ju trevligt vitt. I alla fall så tycker jag det.


onsdag 31 maj 2017

Kingsman: The Secret Service



Ibland är det så underbart härligt med action som bara är action och som kan driva med sig själv. Detta är en film med en passion kring agentfilmer. Att diskutera Bondfilmer i en film som är en sorts Bondfilm känns väldigt meta. I alla fall handlar detta om en hemlig, privat underrättelsetjänst som arbetar med att skydda världen. De har just nu en osynlig fiende men det stora är att en av deras agenter just dött i tjänsten och måste ersättas. Det är då som Eggsy kommer in i bilden. En gång i tiden ville hans pappa bli en Kingsman men omkom i testförsöken. Nu tänker Harry, den man som en gång rekryterade pappan, att sonen är en utmärkt kandidat.

Ja, det är en väldigt bra film. Nästan action hela tiden och jag gillar att det inte bara är lätt att se gott och ont. Sedan är det både roligt och det händer mycket hela tiden. Colin Firth spelar Harry och är en perfekt gentleman men också riktigt bra som agent. Mark Strong måste man alltid älska och så även här. Samuel L. Jackson läspar sig igenom hela filmen och hur kul är inte det. Taron Egerton är en ny stjärna och det känns tryggt. Han kommer nog att klara sig långt i filmvärlden. Undrar hur länge han bara får spela britt. Känns som om Hollywood kommer slå klorna i honom snart. Där är ju Firth och Strong några som alltid fått spela britter. I höst kommer en del två och det ska bli spännande att se vad som händer då.

tisdag 30 maj 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Vilket år väljer du?

Eftersom temat hos Kulturkollo denna vecka är ett år handlar även tisdagens fråga om just ett årtal.
Så här lyder veckans fråga:

– Nej! Inte ett årtal, det är för svårt. Ett decennium funkar men inte ett enda år? Vad skulle vi fylla veckan med?

– Så kul, vilken rolig idé! Jag måste genast googla!

Ungefär så spretiga var tankarna inför veckans tema här inne bland kollomedlemmarna. Vi kastade oss alltså, trots olika åsikter, ut i utmaningen årtal här inne hos oss och kör temat Året var 1917. Om du fick bestämma ett årtal som en hel inläggsserie skulle handla om vilket skulle det bli? Varför skulle du välja just det året? Vilka inlägg skulle du fylla din vecka med?

Det här är svårt tänker jag. Det finns så många intressanta årtal. Först tänker jag 1909 för rösträtten, för Selmas pris, för att då föddes Gunnar Björnstrand och Errol Flynn fast nja, ändå inte.

Sedan tänker jag 1815 för det hände så mycket då. Emma av Austen släpps, Napoleon besegras och Bismark föds.

Året jag skulle välja är 1963 istället. Det händer så mycket avgörande händelser för världen, för litteraturen och för filmen. Kennedy blir mördad och det skulle nog vara ett av inläggen. Ett annat skulle få handla om rymden och den första kvinnan som åkte runt jorden i en kapsel, Valentina Teresjkova, skulle få ett eget inlägg. Martin Luther King säger att han har en dröm, också värt ett inlägg.

Jonas Gardell föds detta år och även Lisa Kudrow. Kanske ett inlägg om komedi vore passande. Både Bergman och Widerberg regisserar en del film och de är tacksamma att skriva om. Sylvia Plath, Aldous Huxley samt C.S Lewis avlider detta år. The Beatles spelar in sitt första album och Hep Stars bildas.

Det var början på Vietnamkriget och Kongokrisen pågår för fullt under 1963. Några svenska politiker ser dagens ljus och så även några idrottare, musiker och skådespelare som idag åtnjuter rätt stor plats i rampljuset. Sångerskorna Edith Piaf och Dinah Washington avlider och de är två personliga favoriter.

Jag skulle med andra ord blanda och ge under 1963. Troligtvis skulle Stephen Kings roman 11.22.63 få lite av utrymmet också.

måndag 29 maj 2017

The next three days



John Brennans fru Lara har dömts till fängelse i minst 20 år. Hon är inte skyldig till detta mord som hon anklagas för och John försöker driva överklagan så långt det går. Det visar sig vara ett stopp och nu börjar en plan. Han ska frita sin fru. Det går månader och han planerar och planerar. Så får de ett besked. Om tre dagar ska Lara flyttas och nu gäller det. Ska John få ut sin fru måste det ske nu.

Det är en ganska bra thriller men helt otrolig. En man som tror på sin frus oskuld blir i stort sätt en brottsling själv. Allt för att han älskar henne och sin son så mycket. Hon är lite mer labil och hotar med självmord mer än en gång. Det är bra spelat och Russell Crowe bär den här filmen. Elizabeth Banks är också bra men hennes roll är begränsad till fängelset och det påverkar lite. Så en solid film som ändå bjuder på lite spänning.

söndag 28 maj 2017

Huset Longbourn av Jo Baker



Detta är en fanfiction på Jane Austens roman Stolthet och fördom. Fast så mycket om originalkaraktärerna är det inte. Det är snarare nytt om tjänstefolket skulle jag säga. Sarah är en ung tjänsteflicka som arbetar åt familjen Bennets. Det är nämligen det vardagliga slitet som är i fokus och framförallt ur Sarahs synvinkel. Sarah är tjänsteflicka men också den som får hjälpa systrarna att klä sig och att göra sig i ordning vid alla baler och liknande.

Hushållet utökas med en betjänt som heter James Smith och han är tyst men intresserar Sarah. Eftersom han inte visar så mycket intresse tillbaka blir Sarah uppslukad av den vackre betjänten hos Bingley. Han har drömmar precis som Sarah. Livet knogar på och i bakgrunden av alla friare och händelser sker livet på undervåningen. Det är slit men några ljusglimtar finns det i allas liv.

Många är de som tycker att denna bok är bra. Jag hamnar nog i mitten. Den är liksom okej. Jag läser men det tog lite tid. Kanske för att vissa saker ältas runt och jag känner att tolkningar av vissa karaktärer känns helt off. Det är ju kul med ett annat perspektiv och så men jag tycker nog att Sarah är lite väl progressiv för sin samtid. Jag klagar men det är en trevlig läsning. Den passade bara inte riktigt mig. Kanske passar den någon annan.