söndag 20 maj 2018

Midnattsljud av Charlotte Cederlund



Det här är sista boken om Áili har fått flytta från morfar och bor nu i en liten lägenhet i Kiruna. Efter att hon räddat Idijärvi och Urseiten från Borri noaidi tappade hon sin kraft. Nu går Áili på gymnasiet igen. Där börjar hon läsa samiska och får chansen att vara en vanlig tonåring. Olivia följde med sin pappa till Svalbard och det är väldigt sällan de har kontakt på grund av avståndet.

I skolan möter Áili Rasmus som har fått en begynnande kraft. Han ser också det övernaturliga men han har kraft som Áili inte har längre. Det är något som inte är som det ska och till och med i Kiruna märks detta. Sápmi står inför en sista strid som kräver mer än vad en person kan ge.

Jo, detta är sista delen och det är en värdig avslutning. Jag saknar Olivia rätt mycket. Visst hon är med men inte lika mycket. Áili känns lite mera ensam än tidigare. Det kan också bero andra saker. Det knyts ihop på ett bra sätt. Det är en serie där du tjänar på att läsa alla tre delarna. Detta är inga böcker som det går att läsa enskilt. Mest för att karaktärer återkommer och presenteras inte så mycket.

Det är en bra uppläsning som jag rekommenderar. Serien är härlig att ta till sig i värld där svensk ungdomsböcker verkar blomstra och detta är ju fantasy. Det behövs det med. Om Cederlund fortsätter skriva tror jag det kommer gå bra.

lördag 19 maj 2018

Day 3 - Your favorite new show (aired this t.v season)

Det var inte lätt. Jag streamar mest och då finns egentligen inga säsonger som är knutna till en viss tid. Fast det var ju sista säsongen av Fröken Frimans krig nu i julas och den ser jag direkt på TV. Sedan ser jag om den om jag ska vara ärlig. Det är väl kanske inte ny.

fredag 18 maj 2018

Helgfrågan v.20


Det är ganska sent fredag kväll. Den här veckan har jag slocknat i soffan och sedan vaknat vid elva och varit pigg. Mia undrar en fråga inför helgen:

Hur länge har du haft bloggen?

Bonusfråga:
Vad gillar du det vackra vädret?

Min lilla blogg fyller nio år i år. Det är lite kul för jag trodde jag skulle tappa bort mig efter ett år eller två. De senaste åren har jag blivit bättre på att blogga och det har också blivit roligare. Dessutom läser jag annorlunda idag än då. Det är nog bloggens förtjänst tror jag.

Jag gillar solen men när det är för varmt och för högt tryck får jag huvudvärk. Så var det häromdagen och då är motståndet i min hjärna helt slut. Det var varmt, fuktigt och åskan låg i luften. Två dygn sedan brakade det loss. Lycka. Nu är det varmt på dagen och svalt på natten. Den bästa kombon i världen.

torsdag 17 maj 2018

Hett i hyllan #144

Så här sent torsdag kväll har jag rotat i min bokhylla och hittat en oläst goding. Eftersom det är torsdag undrar ju Monika följande:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Jag gillar ju historiska böcker och har faktiskt läst Maria Gustavsdotter så jag förstår inte varför inte denna står oläst. Kanske är det för att jag har börjat läsa på platta och har svårt för läsa pocket numera. Det kanske är så att jag ska skänka bort den här upplagan och hitta den som e-bok. Så kan det vara. Läsa den ska jag. Den verkar också vara den första i en serie av fyra böcker. Vilket inte var planen när boken skrev tydligen för där står det tre.



Baksidestext:

Det är ljummen försommar 1644 och efter gudstjänsten i Morlanda kyrka råder det full dramatik på prästgården. Prästdottern Ulrika sitter böjd över bibeln med tårarna rinnande utmed kinderna, hennes syster Katarina står i skamvrån medan deras bror Magnus får smaka på piskan.

Det som skulle vara ett oskyldigt skämt får ödesdigra konsekvenser. Ulrika flyr brådstörtat från det lilla samhället på Orust för att söka sig en framtid någon annanstans. Snart slår hon följe med en säregen grupp gycklare och hamnar mitt i ett krigshärjat Uddevalla. Hennes syskon är kvar hemma på prästgården, men de står också inför omvälvande förändringar.


Maria Gustavsdotter har skrivit en atmosfärrik och fartfylld familjekrönika som utspelar sig i 1600-talets Norden. Ulrikas bok är första delen i en planerad trilogi om tre prästdöttrar.

onsdag 16 maj 2018

Det blå ankaret av Hjalmar Söderberg



Herr Fant har kommit upp sig i samhället. Han har fått en ordern och blivit upptagen i societeten. Eller något sådant i alla fall. Han passar inte riktigt in. På hans arm finns ett tatuerat ankare från tidigare liv. Trots allt gifter han sig med fröken Gabel.

Söderbergs noveller är lite speciella. De tar lite tvistar och rundar hörn som kanske inte alltid är vad en tänkt sig. Jag gillar stilen och oftast kan vi diskutera dem i klassrummet. Det är svårt att hitta noveller som eleverna tar sig igenom utan att de fastnar i språket. Söderberg är oftast en sådan författare som kan ta dem vidare. Dessutom skriver han korta noveller som gör att de inte tappar bort sig. Låter galet men har en elever med kort arbetsminne blir det svårt med längre handling. Då fungerar Söderberg kanon och dessutom är det saker som händer som de kan relatera till.

tisdag 15 maj 2018

Kulturkollos tisdagutmaning: En kunglig personlighet

Kulturkollo har valt att titta lite närmare på kungligheter och lyder som följer:

I veckans utmaning vill jag att du berättar om en kunglig personlighet – någon du gillar, någon du avskyr eller kanske någon du vill veta mer om. Det kan vara en verklig person – nu levande eller historisk – eller en fiktiv kunglighet från en bok, film eller TV-serie.

Kvinnan på bilden är den danska drottningen Margrethe som är en av mina favoriter i de europeiska kungahusen. Hon verkar vara en cool dam och känns också mycket folklig. Dessutom är hon en konstnär, illustratör och översättare.

Jag gillar familjen Tudor. De är så där härligt maktgalna och passar så väl att dramatisera och skriva om. Det finns en otrolig källa av mysterium kring dessa som går att använda sig av. De älskade att styra, och de var konstant i olika konflikter, med sin egen släkt allt som oftast.

Den kunglighet som mina elever brukar fastna på är Marie Antoinette. Även om hon inte alltid porträtteras i ett så smickrande ljus alla gånger är det i alla fall en personlighet många tjejer vill diskutera. De brukar tycka om att förstå hennes liv och hur det var. Kanske för att hon dömdes för sitt utseende så ofta.

Katarina den stora av Ryssland är en mycket intressant kvinna. Hon styrde sitt land med järnhand. Dessutom sägs det att varje gång hon tröttande på sina älskare fick de en post inom administration eller armé. Inte konstigt att det blev onödiga titlar här och där. Trots detta skvaller var hennes tid på tronen framgångsrik. Hon var kusin med Gustaf III men krigade ändå med släkten. Fast min favorit är att hon kallades Katarina le grand av fransmännen, ett epitet som endast ska tillfalla en man om rätt ska vara rätt. Med henne tog Ryssland ett stort steg mot en modernare monarki och land.

måndag 14 maj 2018

Den vita rosen av Anna Kuru



Det här en novell om en ensam man. En vanlig dag i hans liv där han mest betraktar livet. Mannen bor någonstans i Tornedalen men okänt var. Han har i alla fall en granne. En dag när han badar bastu översköljs han av en dramatisk och omskakande händelse i barndomen.

Detta är en novell som publicerats via Radionovellen i P1. Det gäller att du kan lyssna för de finns bara i uppläsning. Denna är mycket bra uppläst. Lite landsbygdsperspektiv och lite tragiskt minne kring en flykt och ett nytt liv. Det är alltid kul att lyssna på amatörers noveller.

söndag 13 maj 2018

Guardians of the Galaxy vol. 2



Den udda grupp av människor, djur, rymdvarelser och träd som bildades i förra filmen (gotg som den kallas i förkortning) återkommer här. De är ju väktare i galaxen men denna gång går det allt annat än bra. De råkar kanske göra några av sina uppdragsgivare något arga. Eller något är väl en underdrift. Väktarna blir jagade och det gör att de skadar sitt skepp rejält. När de landar på en planet, för att laga sitt skepp, får de ett besök, av Peters pappa. Peter, en produkt av en utomjording och en jording, togs från Jorden när han var ung och har levt med Ravagers och framförallt Yondu.

Ego tar med sig halva gruppen till sin hemplanet och resten stannar kvar. Det är Rocket och Groot som stannar kvar för att laga skeppet och för att vakta deras fånge, Nebula. Det visar sig att Ego inte bara är ett namn och de där uppdragsgivarna är inte helt ute och cyklar.

Alltså, visst detta är action och lite komedi men jag är antagligen för trött eller för ointresserad av karaktärerna. Den får inte tag på mig och kanske är det för att jag faktiskt inte läst något av dessa i serietidningsform. Det är också ganska mycket kiss- och bajshumor som jag kände mig för gammal för. Jag har läst andra och förstår deras driv annorlunda. Eller så är det bara för att det känns så lökigt. Jag vet inte riktigt vad men något gnager och jag ser men känner inget för dem.

De kommer att dyka upp i nästa film Infinity War. Groot är egentligen den enda som jag känner har lite önskan att det ska gå bra för.

lördag 12 maj 2018

Olikhetsutmaningen: flipp eller flopp

Det är lördag och idag är det faktiskt Eurovisionfinal. Eftersom jag är totalt ointresserad så tänker jag jo men det var ju bra. Så det blir vad det blir. Det här är veckans olikhetsutmaning och mer kan du läsa här:

Den här veckan inspireras ordparet av ett inslag från det klassiska radioprogrammet Metropol med Ingvar Storm och Niklas Levy där en programpunkt hette ”Flipp eller flopp”. Ett koncept som återanvänds i flera andra sammanhang. Det handlade om att en panel skulle avgöra om en nysläppt låt skulle flippa eller floppa.

I bakhuvudet har jag också av kvällens semifinal inför Eurovision-finalen på lördag. Benjamin Ingrosso tävlar för Sverige och det var väl inte direkt min favoritlåt i den svenska tävlingen. Inte flopp kanske, men inte heller flipp. Nu behöver eller flippar och floppar absolut inte handla om musik, det kanske som vanligt ges exempel från all möjlig kultur.

Veckans ordpar är alltså flipp och flopp!

Floppar är nog aldrig kul att vara med om. Det finns ju några kända som plastcykeln som vägde mer än en vanlig. Göta Kanal är faktiskt en flopp. Den grävdes för att korta restiden Stockholm-Göteborg. När den väl var klar kom tåget och gjorde om all restrafik för all framtid. Kanalen användes i några år men inte till den arbetsinsats som krävdes. Läste för många år sedan att det var miljontals arbetstimmar som lades ned för att gräva kanalen.

En bok som totalfloppade trots hypen var Strindbergs stjärna. Jag kommer ihåg att vi fick inbjudan att lyssna på en författarkväll genom jobbet. Jag gick aldrig men så här efteråt var nog hypen större än den borde ha varit.

Flipp är väl allt som går bra. Eller som går bra så småningom. Jag tänker på både L.M Montgomery och Laura Ingalls Wilder som refuserades först. De blev ju författare och läses än idag. En annan sak som flippade var nog Internet. Även om det finns nackdelar så är fördelarna stora. Jag hade aldrig haft så mycket läsinspiration eller interagerat med så många om saker jag tycker om.

fredag 11 maj 2018

Helgfrågan v.19


Fredag och klämdag. Det är skönt med lite ledigt så här på våren. Orken kommer tillbaka bättre då. Det är ju också dags för helgfrågan. Mia undrar denna vecka om:

Vilken är din roligaste bok?
Bonusfråga: Vad ska du hitta på denna långhelg?

Faktiskt så tycker jag att Catharina Ingelman Sundbergs böcker om pensionärsligan är lite roliga. De fnissar jag till i alla fall. Annars är det mer komik i det skrivna och kanske också humorn som är speciell. Jag gillar klurig humor och kan skratta åt sådant ingen annan skrattar åt. Bland annat skrattar jag ibland i böcker i serier där karaktären gör något dumt som inte passar in. Så, förutom Sundbergs böcker har jag svårt att komma på någon.

Fast Jenny Colgan kan när hon vill vara rolig vara det. Bagerietserien där de sätter upp en musikal om Star Wars baserad på JarJar Brinks är hur kul som helst. Om du sett Star Wars, känner till fans åsikt och vet vem det är vill säga. Det är min humor det. Skrattade så jag tjöt. Mitt ute på torget hemmavid. Ljudböcker :).

Jag ska nog vara inne. Det ska regna med start imorgon och åska i dagarna två alt. tre beroende på åskan sa de på nyheterna. Då får en läsa lite. Sedan ska jag piffa runt i växthuset. Trevlig helg.


torsdag 10 maj 2018

Hett i hyllan #143


Det är torsdag och enligt tradition första metardagen. Några kollegor har metat sedan mars så jag gissar att det mer är vi superamatörer som kan börja fiska idag. Annars är det Monika som undrar hur våra bokhyllor mår. Min mår bra, lite tjock här och där. Mycket böcker och kanske fler borde läsas.¨

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?


Den här boken var det länge sedan jag köpte. Däremot vet jag inte när eller var. Den verkar ha åkt omkring i hyllan och nu hittade jag den. Jag tror den handlar om en skilsmässa. Tror jag. Så säger jag jämt. Tror alltså. Kanske läser jag den. Kanske inte. Den passade idag för den börjar med en båtfärd. 




onsdag 9 maj 2018

Som ett träd i skogen av Vibeke Olsson


Olssons förra bok trodde jag var den sista i serien om Bricken men så var inte fallet. Det är 1919 och Bricken fyller 50 år. Det är något hon ängslas över. Inte ska en ställa till med kalas bara för att hon fyller så mycket. Kriget märks även i lilla Sundsvall och det är inte lätt att få till maten. Det är nya maskiner och vilket hittepå att barn inte ska arbeta före 12 års ålder. Semester och annat nytt kommer också och Bricken känner inte igen sig riktigt.

Hon är åter änka men har så många barn omkring sig. Däremot verkar döttrarna ha bestämt sig för att inte bli sågverkskärring, som de tänker, och jag gissar att orsakerna är många. Bricken är både stolt och skäms för sina barn. Så går några hårda år i hennes liv och faktiskt tror jag inte det blir 1921 för det hade varit intressant att se vad rösträtten gett henne för tankar.

Olsson har en speciell stil men jag tycker mycket om den. Det har dock tagit tid att läsa den här för min ork har inte funnits. Min fysiska arbetsmiljö på arbetet har varit undermåligt och gjort mig något sjuk. Nu har den ändrats och faktiskt känns det i mig lite då och då. Jag är piggare och mindre sjuk. Nu ska jag bara pigga på ordentligt.

Bricken är en kvarleva av 1800-talet och det märks. Hennes sätt att se på arbete tror jag stör hennes barn. Bricken är stolt över sitt verk medan de bara ser det negativa. Jag tror inte heller att hon funderar så mycket hur hennes barn upplevde sina liv. Visst, äldste sonen och de andra sönerna jobbar på sågverk men inte döttrarna och den yngste har andra drömmar. Frågan är vad som är bäst. Att göra som en alltid gjort eller drömma om annat. Jag vet inte riktigt jag, för någonstans känner jag igen mig. Förr arbetade människor ihjäl sig i kroppen, idag i huvudet. Vi har alla lärt oss att arbete är viktigt. Tror det är Brickens mamma som säger att arbete gör dig till människa. Det är hemskt att vilja något mer.

Det är en fin bok precis som de övriga. Denna gång tänker jag inte säga att det nog är sista gången jag träffar Bricken. Vi får se.

tisdag 8 maj 2018

Kulturkollos tisdagsutmaning: Bra och dåliga grannar

Den här veckan är fokus på Kulturkollo grannar. Det är också veckans utmaning:
Fantastiska, trevliga grannar och sådana som gärna får flytta. I veckans utmaning vill jag att du presenterar en granne du väldigt gärna skulle vilja ha och en som du helst vill bo väldigt långt ifrån.

Själv hade jag gärna småpratat med någon trevlig författare som kulturkollofavoriterna Mhairi McFarlane och Kim Thúy, eller en fiktiv figur som Meredith Grey i Grey’s Anatomy. Däremot hade jag gärna sluppit vara i närheten av Robert Gustavsson (så sjukt intensiv och plump) och Newman i Seinfeld.

Vem är din favoritgranne? Vem slipper du helst småprata med vid brevlådan?

Som den fanatiska tittare av The Simpsons skulle jag nog säga att grannen Flanders är en gåva och en förbannelse. Han har ett stort tålamod men är otroligt religiös. En granne jag nog inte skulle vilja ha vissa dagar men andra vore kanon.

Nej, skämt åsido. Jag skulle vilja bo granne med Polly i Jenny Colgans lilla bageriserie. För att Polly bakar och jag gillar bröd och framförallt kakor. Det vore trevligt att bo granne med en person som brinner så hårt för mat.

En granne jag inte skulle vilja ha är Jeffery Dahmer, notorisk seriemördare, som dömdes till 957 år i fängelse men som avrättades av en medfånge. Min vän Dahmer är en serieroman och en film. Som sagt, förstå att ha den grannen. Det skulle krypa i mig på flera år efter åt.


måndag 7 maj 2018

Smycket av Guy de Maupassant


Detta är berättelsen om den vackra men fattiga Mathilde. Hon drömmer om ett liv i eleganta salonger och överdådiga fester men ödets lott har placerat henne på en annan position i samhället. Hennes man, en obetydlig notarie på utbildningsministeriet, vill glädja henne, och skaffar en inbjudan till en stor fest på ministeriet. Det gör henne allt annat än glad för inga vackra kläder eller smycken har hon. Mathilde får köpa en ny klänning och lånar ett diamanthalsband. Det visar sig att denna fest ändrar det äkta parets liv.

Det är en liten fin novell av de Maupassant. Ofta skriver han noveller som är korta, kvicka och överraskar. Så även denna som är lite sedelärande också. Den har jag just läst med mina elever och tänker att den fungerar som exempel på realism. Vi diskuterade mycket kring likheter mellan då och nu. Det finns och de kände kanske lite igen sig i vissa av Mathildes beteenden.


söndag 6 maj 2018

Olikhetsutmaningen: rött och blått

Det är egentligen tre dagar för sent men jag tänker ett inlägg om dagen och då får olikhetsutmaning hamna på helgen. Den vecka handlar om färgerna rött och blått. Vill du läsa mer klicka här.


Rött ja, är ju blodets, livets, passionens och krigets färg. Därför tänker jag på Rosornas krig av Conn Iggulden. Det är en serie med fyra böcker som utspelar sig mellan släktena Lancaster och York. Att det röda finns med är genom Lancasters röda ros och Yorks vita ros.Kriget ledde till att Tudorätten tog makten och deras ros var en blandning mellan de två tidigare ätternas vapen.


Som barn eller ung tonåring läste jag Röda Nejlikan och tyckte mycket om den. Även om den är historiskt inkorrekt här och där så var det underhållning och tja, varför inte. Det är i alla fall en bra titel och speciellt som den kallas gudsblomman och även var symbolen för den vänstra politiken. Kanske lite fel översatt från början.

Blå förekommer ofta i musik. Kanske för att det alltid handlar om havet. På nittiotalet och även början av 2000-talet användes känd musik för göra reklam för öl. Vi brukar titta på den reklamen ibland i skolan för att analysera bildspråk, ljud och färgsättning. Det är mycket blått där.

Annars förekommer blått i en del boktitlar och i detta fall tänker jag på Agatha Christies Mysteriet på det blå tåget med Poirot som mysterilösare. Han gillar tåg den gode Poirot och denna gång får han hjälp av en Ms Grey. Roligt med lite ombyte.

Den blå pelargonen av Agatha Christie finns hos novellix och är en kort liten novell med Miss Marple. Den är sådär lagom spännande.

lördag 5 maj 2018

Glädje av Anton Tjechov



Det finns något som alltid är speciellt i en Tjechov, må vara pjäs eller novell, så även här. En ung man kommer hem mitt i natten och är uppspelt. Han väcker mor, far och syskon för att de ska läsa tidningen. Det har hänt honom något och han vill dela med sig.

På de få ord Tjechov har valt att skriva sin novell händer nästan ingenting och väldigt mycket. På ytan händer inget, inuti alla låter han oss ana olika tankar. Att det inte är som alla tänkt är nog uppenbart. Finns i Tjechovs novellsamling men också i Noveller för Världens Barn. En kort men fin läsning. Läste den med eleverna som trodde något helt annat.

fredag 4 maj 2018

Helgfrågan v.18



Det är fredag och jag är fortfarande förkyld. Jäkla strunt säger jag bara. Lite stress, lite utarbetning, lite konstig plats att vara på under hösten på jobbet (fukt och dålig luft) och lite kyla så tre veckor är bara att njuta av snoret innan pollensäsongen kommer. Jej. Det är fredag och Mia ställer som vanligt sina frågor:


Vad tycker du? Är det viktigt att kommentera?
Bonusfråga:
Vad läser du nu?

Ja, det är viktigt att kommentera men jag glömmer och har annat att göra. Jag brukar kommentera alla som är med i dessa utmaningar jag är med i. Så jag försöker lite. Jag försöker kommentera de som skriver kommenterar hos mig men ibland glömmer en. Det är sorgligt att det inte finns mer tid i världen men så är det.

Just nu läser jag sista delen i Mari Åbergs trilogi. Boken heter Vi som älskade och hatade så. Den är bra men den har ett hemskt tragiskt innehåll som gör den ganska tungläst.

torsdag 3 maj 2018

Hett i hyllan #142

Det är torsdag och Monika undrar som vanligt om vi har något oläst i våra hyllor:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Jodå, jag har lite oläst. Den här t.ex. står där och ser söt ut. Jag får aldrig till att läsa den av någon konstig anledning. Den borde jag ha läst för länge sedan men det blir aldrig av. Kanske är det för att det är pocket och jag har svårt med pocketböcker. Men någon gång ska jag ta mig igenom den här.




Baksidestext:

Narrated by a 15-year-old autistic savant obsessed with Sherlock Holmes, this dazzling novel weaves together an old-fashioned mystery, a contemporary coming-of-age story, and a fascinating excursion into a mind incapable of processing emotions.

onsdag 2 maj 2018

Det handlar om säkerhet av Alma Kirlic




En ung kvinna väntar på en man. Hon tänker laga mat åt honom. En potatispaj som han tycker om. Så hon börjar laga maten, långsamt för att det ska ta lite tid. Barnen är hungriga men de kan också vänta. Detta är hennes perspektiv och berättarens.

Efter halva novellen skiftar vi till den äldsta dottern Sara. Hur hon upplever denna stund. Mamman som väntar på en man. Så ringer det på dörren.

Det är en fin liten novell som jag hittade på Radionovellen i P1. De har bra noveller som går att ladda ner. Det är bara ljudnoveller men 23 minuter av ditt liv går ganska bra att ta sig igenom.

tisdag 1 maj 2018

Kulturkollos tisdagsutmaning:

Kulturkollos tema denna vecka är:  ”Jag fattar inte grejen” och veckans utmaning handlar självklart precis om det.

Vad eller vem är det du inte fattar? Vem får dig att sitta som ett frågetecken när alla andra hyllar?

Jag förstår verkligen inte grejen med Lena Andersson. Det verkar jag inte vara ensam om. Jag försöker ibland, lägger ned och tar mig till andra böcker. Det är nog dels ämnet hon väljer att skriva om, dels är det om henne själv. Något är det som skaver i mig.

Inte heller förstår jag poängen med Jo Nesbøs böcker. Jag kan verkligen inte. Då har försökt att både läsa och lyssna men gav upp ganska snart. Någon får gärna förklara för mig. Fast det spelar kanske inte så stor roll. Det är egentligen saker jag kan leva med.

Så, hakan ut lite. Jag förstår verkligen inte grejen med Håkan Hellström. Det är inte så att jag inte försöker. Jag har lyssnat mig igenom alla hans låtar, för att han tokhyllas ju så, och det blir bara meh. Det är kanske för att jag inte är en sådan musikfantast men ändå tänker jag; något borde jag ju liksom uppleva. Så jag har gett upp. Jag nickar inkännande men sedan är det inget mer.

måndag 30 april 2018

The Martian



Denna film är en sådan där som kräver att du gillar tystnad eller i alla fall monolog. Den påminner mig om Cast Away på ett sätt. Ensam kille pratar med, i detta fall en dator, det enda som finns. Visst det pågår handling vid sidan av men om Matt Damon inte var så bra på det han gör skulle filmen faktiskt inte fungera. Det hänger på honom.

Filmen utspelar sig på planeten Mars. NASA har skickat dit ett team för att fundera på att kanske kolonialisera men det går inte bra då de knappt några dagar in råkar ut för en storm som i stort sett kan ödelägga deras raket. De lämnar planeten men måste lämna Mark Watney. Han råkar ut för en olycka och alla tror han är död. Det visar sig vara fel och han försöker ta kontakt med jorden. Han börjar planera för att överleva och det var svårt att äta potatis ett tag efteråt. Han planerar sitt intag av mat och vatten och snart kan han kommunicera med NASA på ett väldigt analogt sätt.

Det är en actionfilm som långsamt tar sig framåt. Att jag kallar det action är för att det finns ett driv hos Mark som gör att motståndet är han själv och planeten i sig. Jag gissar att boken är minst lika bra. Jag säger då det eftersom jag inte läst boken. Det är också tur, eller smart, att Watney är biolog och kan odla om jag säger så. Tror spontant att andra specialister haft svårare att vara nytänkande. Geologer till exempel hade kanske haft lite svårare att tänka på vissa saker.

Filmen känns och det är nog tanken. Det är svårt att tänka sig många skådespelare som skulle kunna prata med sig själv så länge. Tom Hanks gör det verkligen bra i Cast Away och Matt Damon likaså här. Det kräver också att det är en individ som jag kan relatera till och det kan jag. Snacka om ensamhet och drömmar om att komma hem. There is no place like home.

söndag 29 april 2018

Day 2 - A show that you wish more people were watching

Svaret på den här frågan är ingen ny serie. Någon gång för länge sedan, från Storbritannien, fanns det en serie som hette Bob & Rose. De träffas och blir kära. Det är väl inte så ovanligt eller? Jo, Bob är homosexuell och väldigt tydlig med det men kan inte låta bli Rose. Rose blir kär och sårad och cirkeln går runt. Egentligen är det en fin serie om ett par som lever med fördomar från alla håll. Kanske är det så att Bob är bisexuell men det förnekar han och hans vänner. Bisexualitet är ett ganska känsligt ämne och egentligen tror jag det inte är lätt att hantera. Det är väl det serien på ett sätt visar. Nästan ingen har sett den här men jag älskar den.



lördag 28 april 2018

Olikhetstutmaningen: födas och dö

I torsdags var det olikhetsutmaningen och eftersom jag gjorde annat är det dags att svara på den nu. Så här såg den ut eller läs mer här:

Dags för veckans olikhetsutmaning och eftersom det är min födelsedag och det faktum att jag föddes just idag för alldeles för många år sedan, gör att veckans ordpar blir födas och dö.

Sitter och funderar på böcker om döden. Den första får nog bli En man som heter Ove av Fredrik Backman. Ove tänker bara på döden i början och hans frus död. Det är smärtsamt beskrivet egentligen hur ensam en kan bli när makan eller maken dör. Sedan ändras hans tankar lite men de finns där i början.

Mina elever tänker mycket på Aviciis död just nu. Självmord som det var och de tycker att det är konstigt, synd och tragiskt. Synd för att han var bra artist, tragiskt för att han var ung och konstigt för att de trodde hans paus gjorde honom bättre. Han säger i sin dokumentär, Avicii: True Stories, att ingen känner den riktige Tim och det var nog sant. I det tragiska så är det lättare att prata om psykisk ohälsa som är vanligt förekommande bland unga och äldre. För många är döden den enda vägen.

Jag tänkte på att födas men kom inte på någon bok direkt. Kanske är det inget jag läst på ett tag. Det får bli Det sällsamma fallet Benjamin Button som föds som en 70-årig man och dör som barn. Då kan en säga något om att födas annorlunda. En novell av F. Scott Fitzgerald är det och finns som film. Båda är lika skumma.

fredag 27 april 2018

Helgfrågan v. 17


Det är fredag och jag ska åka till jobbet. Det är snart lite långhelg så jag ska passa på att vila lite.

Veckans fråga hos Mia är som följer:


Är ni med i någon bokklubb och i så fall vilken?
Bonusfråga: Hur är det med reaskyltar på böcker. Lockas ni eller kan ni motstå?

Ja, jag är med i Bonniers bokklubb och det är bara för att jag fick köpa billiga böcker. Så är det alltid. Sedan måste jag gå ur. Detta är ett dumt beteende men jag borde sluta med det. Jag har blivit bättre men den här gången kunde jag inte det.

Jag kan inte gå förbi en reaskylt. Det är som med bokklubbar som lockar med något billigt. Jag måste titta vad det är. Dessvärre tror jag att några de böcker som står olästa i min hylla är inköpta vid någon rea här eller där. Det är konstigt att det nästan alltid blir så.

torsdag 26 april 2018

Hett i hyllan #141

 Det är torsdag och som alltid ställer Monika oss en fråga om hur vi har det med böckerna i bokhyllan. Finns små juveler eller snarare böcker som stått olästa ett tag.

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Jag läste om Siri Pettersens bok Odinsbarn och jag tänkte att den passar mig. Så jag införskaffade och sedan hände andra böcker och nu har den stått där sedan 2015. Jag tittar på den ibland men tänker sedan nej, inte nu. Fast varför inte? Det är nordisk mytologi, fantasy och det är liksom saker jag gillar. Så Fröken, ta tag i din läsning. Kanske, en dag, vem vet :)?.


Baksidestext:

Tänk dig att du saknar något som alla andra har. Något som visar att du hör hemma i den här världen. Något som är så viktigt, att utan det är du ingenting. En pest. En myt. En människa. Hirka är femton vintrar gammal när hon får veta att hon är ett odinsbarn ett svanslöst odjur från en annan värld som sprider röta omkring sig. Hela hennes tillvaro ställs på ända. Hon är föraktad, fruktad och jagad, och någon vill döda henne för att hennes identitet ska förbli en hemlighet. Men det finns värre saker än odinsbarn, och Hirka är inte den enda varelsen som har tagit sig igenom världarna ...

Odinsbarn är första delen i serien Korpringarna en spektakulär fantasyberättelse med rötter i den nordiska mytologin och är den första av tre böcker i serien Korpringarna. Det är en episk och våldsam uppgörelse med främlingsrädsla, blind tro och ärelystnad. Boken har blivit en sensationell succé i hemlandet Norge där den hyllats för sin originalitet, sitt språk och sin intrig.

onsdag 25 april 2018

Just nu-enkät

Den här hittade jag hos enligt O för väldigt länge sedan. Kände att det passade att göra en just nu.

Läser just nu: Fortfarande läser jag Dan Brown och Vibeke Olsson. Jag vet inte varför det går så sakta. Kanske för att hjärnan fladdrar för mycket just nu.

Läste just ut: Midnattsljus av Charlotte Cederlund

Läser snart: Kant och Gustafsons lilla fristående kortroman om Solbritt Andersson, Änglabarnet.

Senaste boken jag fick: En illustrerad version av Fången från Azkaban.

Senaste väldigt övertygande recensioner: Läser så få recensioner att jag kommer inte på någon.

Biblioteksböcker: Illustrerad version av Sherlock Holmes.

Böcker som funnits på min att läsa snart-lista i över ett år: He, ett år. Tja, vad ska jag ta. Kanske Lucy Dillons När livet börjar om.

En bok jag sparar till en riktigt dålig dag: Jo, kanske en feel good roman. Jag gillar Jenny Colgan när jag är på det humöret så jag får leta på någon.

Högst upp på önskelistan just nu: Vet inte riktigt. Kanske att Hjorth/Rosenfeldt kommer med en ny bok.

Ser fram emot: Lite läslust. Den finns men är väldigt fladdrig just nu.

tisdag 24 april 2018

Kulturkollos tisdagutmaning: Vi ser oss om i världen.

Denna vecka har Kulturkollo tema på världen. Veckans fråga är som följer:

Det är semesterplaneringstider för många av oss och veckans utmaning handlar helt enkelt om huruvida ni förbereder er resa genom att nosa lite extra på kultur från resmålet.

Kort eller långväga resa spelar ingen roll, vi ser fram emot att läsa om böcker, konst, film, musik eller dans som passar bra ihop med ett valfritt resmål. Tipsa oss på era bloggar, på FB eller på Instagram och tagga med #viserossomivärlden och #kulturkollo så hittar vi varandras inlägg. Länkar i kommentarsfältet underlättar förstås för oss att hitta till varandras tips.

Häng med så ser vi oss om i världen med hjälp av kultur!

Jag åker helst till ställen där kultur finns. Låter lite pretentiöst kanske men där jag bor finns inte så mycket och till landet, skogen och naturen har jag fem minuter med cykel. Så det ska vara fjäll eller hav jag åker till i så fall. Skog och åkermark ser jag dagligen både hemma och vid arbetet. Jag arbetar på ett naturbruksgymnasium med egen skog och egna åkrar.

I alla fall var jag Köpenhamn förra året och jag läser helst inte om platser jag åker till utan vill helst uppleva för mig själv. Det jag däremot gör är att leta museum. Vi var på två slott, Amalienborg och Rosenborgs slott, Arken som alltid är spännande att besöka och detta år ingen skillnad. Sedan var det också Blue Planet, som är intressant om en gillar djur och det gör jag.

I Helsingfors var det kyrkor som var i fokus och de har två fina i centralt. Sedan besökte vi också deras nationalmuseum som var intressant.

I år ska jag ta mig till Göteborg och besöka Älvsborgs fästning och till Gävle för att besöka järnvägsmuseum. Jag gillar ju historia och besöker gärna museum eller liknande med historisk betydelse. Jag hoppas att det blir intressant i alla fall.

måndag 23 april 2018

Day 01 - A show that should never been canceled

En serie som inte borde ha lagts ned i förtid? Alltså det finns många serier som håller på för länge också men Veronica Mars har alltid varit en serie som slutade för tidigt. Den fick inget bra avslut och efter 10 år kom en film som liksom knöt ihop säcken. Då vet en att serien slutade för tidigt.

söndag 22 april 2018

Harry Potter and the Deathly Hallows av J.K. Rowling



Nu när vi kommer till den sjunde och sista boken är det fullt krig i trollkarlsvärlden. Någon undrade en gång varför sju böcker, men Rowling svarade på det på sitt eget lilla sätt. Sju är ju ett magiskt nummer så varför inte? Det är också i början av den här boken som Harry blir myndig och skyddas inte längre av sin mosters hem. Vi säger adjö till familjen Dursleys i denna bok och tidigt firar vi ett bröllop. Livet går vidare samtidigt som Voldemort vinner mark.

Efter bröllopet gömmer sig Harry, Hermione och Ron. Deras jakt på det som ska krossa Voldemort börjar men det är svårt för dem. De ifrågasätter sig själva och varandra. Något som egentligen inte har hänt tidigare men svåra omständigheter får små konflikter att bubbla till ytan. Deras jakt för dem över större delen av Storbritannien men som sig bör avslutas allt på Hogwarts. Det ställe där två föräldralösa pojkar fann sig själva och nu ska göra upp.

Det är väldigt mycket förklarande i denna bok. Ibland känns det som om så mycket måste förklaras och Rowling väntade lite för länge tror jag. Det är inte så att det är fel men variationen mellan letande och action är ganska så låg. Ja, inte hela tiden men på ett sätt är det ett annat tempo. När en vet vad som ska hända känns det ändå ganska konstigt. Sedan är det spännande att filmerna har påverkat människors syn på böckernas innehåll tror jag ibland. Eller så var Alan Rickman så bra att Snape blev en bättre människa i hans händer.

Boken är ett värdigt avslut och jag tycker att många karaktärer får ta plats på ett bra sätt. Sedan händer mycket sorgligt. Stephen Fry är gudomlig i denna uppläsning och han har läst så bra genom hela serien. Ska du lyssna bör du faktiskt göra det på engelska. Det finns inget som motsvarar den upplevelsen.

lördag 21 april 2018

Olikhetsutmaningen: sanning och lögn

  Denna vecka har varit intressant. Mest för att efterdyningarna av Svenska Akademiens öden och äventyr fortfarande fortsätter. Enligt O har tagit fasta på detta i olikhetsutmaningen:

Det finns flera anledningar till att veckans ordpar är sanning och lögn, en av dem är det virrvarr av rykten och spekulationer kring vad som egentligen pågått och pågår i Svenska Akademien, en annan att vi hade tema källkritik på Kulturkollo förra veckan.

Det vimlar av sanningar och lögner i kulturens värld och helt klart är det så att en sanning inte alltid är att föredra framför en vit lögn. Själv har jag svårt att ljuga, men att säga sanningen är långt ifrån alltid det snällaste eller ens det bästa.

Det är spännande det där med att ljuga. Ibland kan jag ljuga om det innebär att personen jag pratar med inte blir ledsen. Det kan vara att något som den berättar är ointressant eller att kläderna är så där. Vita lögner är ibland bara bra.

Det finns en liten konstig men lite rolig film som heter The invention of lying. I en värld där ingen någonsin har ljugit inser en man att han kan. Sanningen kan vara brutal men att ljuga i värld där ingen förstår lögner är något annorlunda. Du får tycka vad du vill om Ricky Gervais men rollen är verkligen gjord för honom.

Lögner kommer ibland ur Emmas mun. Emma i Jane Austens Emma ljuger ihop en bakgrundsberättelse om den mindre bemedlade Harriet Smith. Det leder till flera missförstånd som lätt hade kunnat undvikas.

Sanning är egentligen ett begrepp som bara finns. Ändå verkar sanning ha fått så många betydelser det senaste året. Fake news har tagit över mycket av rapporteringen i världen. En som upptäcker sanningen är Petra i Martina Haags Det är något som inte stämmer. Hon får reda på att hennes man varit otrogen och det rämnar hennes värld.



fredag 20 april 2018

Helgfrågan v. 16


Det är fredag kväll och jag befinner i någon form av återhämtning efter två veckors förkylning. Lite sen med andra ord. Mia ställer denna vecka en fråga om Svenska Akademien.

Vindarna vajar friskt kring Svenska akademin och nu är det bara 11 ledamöter kvar.
Den ständige sekreteraren Sara Danius tvingades ju avgå.
Vad tycker ni om detta?
Bonusfråga: Sara har är ju som bekant förtjust i knytblus, har du något plagg du gillar speciellt mycket?

Jag har försökt följa detta och tycker att det är hemskt att Danius behövde avgå. Samtidigt tar hon sitt ansvar på ett sätt som ingen tidigare har gjort. Det är starkt av henne att visa att ingen är orörbar och att alla handlingar har konsekvenser. Konsekvensen här är att Danius avgick med starkt stöd och Akademien tappade ansiktet. Även om hon inte har gjort något har det ändå pågått när hon haft en del ansvar. Sedan finns det andra som borde ta större ansvar och verkligen avgå. Eller alla borde lämna Akademien och nya ska tillsättas. Jag tycker det är synd att en person som försökt förnya och införa transparens måste ge upp. 

Jag gillar faktiskt klänningar. Det är något som jag har börjat med igen för några år sedan. Det är skönt att ha klänning ibland och även om jag inte är supertjejig så tycker jag om att vara lite fin då och då. Annars är det mycket byxor och tunikor men ibland blir det klänning och gärna under sommar, vår och höst. Då är det också lite svalare. 

torsdag 19 april 2018

Hett i hyllan #140


Det är torsdag och Monika undrar som alltid följande:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Jag har nog trott att jag läst Donna Tartts bok i flera år tills jag insåg att så inte var fallet. Det var snarare så att jag blandade ihop den med en annan väldigt liknande bok. Så en vacker dag tänkte jag läsa den.



Baksidestext:

När Richard Papen börjar college accepteras han snart av skolans innersta intellektuella krets. De är människorna han vill vara med, som han fascineras av, men han inser snabbt att de inte bara är kultiverade och spännande - något som han själv gärna velat vara - utan att de ägnar sig åt mycket mer än vanligt collegeliv. Dessa sex ungdomar testar målmedvetet och dekadent alkohol, droger och ritualer i sann dionysisk anda men deras lekar går snabbt för långt och någon måste ta skulden. 


Den hemliga historien har sålts i över fem miljoner exemplar och översatts till 23 språk. Boken som blivit smått kultförklarad, väckte stor uppmärksamhet när den utkom 1992. 

onsdag 18 april 2018

30 dagar om Tv-serier


Tänkte att jag ska ha den här som en liten reserv om inspirationen och läsningen tryter. Det kan vara så ibland.

tisdag 17 april 2018

Kulturkollos tisdagsutmaning: Favoritsyskon

Den här veckan pratas det om syskon på Kulturkollo och veckans utmaning är som följer:

Nej, vi tänkte inte be er välja mellan syrran och brorsan och skapa familjekonflikter på hög nivå. Däremot är vi nyfikna på vilka syskonrelationer ni kommer att tänka på den här veckan? Både film och litteratur kryllar ju av syskonskildringar, även om det inte alltid är huvudtemat. Kända skådespelare? Musiker, författare, konstnärer, regissörer, modeskapare, bloggare, debattörer? Vi på Kulturkollo är verkligt nyfikna på att få ta del även av era syskontankar. 

Först ut får systrarna Dashwood komma. Jane Austen skriver ofta om systrar och deras band. Även om jag gillar systrarna Bennet är det ändå Dashwood som ligger mig närmast om hjärtat. Kanske för att de påminner om mig och min syster. Ellinor som måste visa sig så stark mot Mariannes flamserier. Som barn var min syster sjuk och det krävde att jag var lugn och sansad medan hon kom undan med allt och fick leva ut.

När vi ändå pratar systrar tänker jag på systrarna March vars öden och äventyr kanske är ganska tama men ändå visar på stor syskonkärlek och omsorg. Deras liv tar så många konstiga vägar men de hittar alltid hem till varandra.

Jag är ju syster själv och känner igen mig så mycket i hur flickor beskrivs i böcker och i annan kultur. När filmen Frost kom för några år sedan var det verkligen syskonkärlek som var i fokus. Jag tyckte det var fint och därför får den en naturlig plats på listan.

Det är klart att pojkar också beskrivs bra men ett av mina favorittvillingpar får bli Fred och George Weasley. De är två busiga pojkar som blir två busiga män innan det tar slut. Någon skrev en gång att Fred spökade på Hogwarts till den dagen George dog, sedan försvann spöket Fred. Troligt för de var väldigt nära varandra. Även om de kanske inte har hur mycket utrymme som helst i böckerna om Harry Potter är de lojala och goda vänner och framförallt bröder till andra bröder.




måndag 16 april 2018

Harry Potter and the Half-Blood Prince av J.K. Rowling



Den här boken börjar med den andra ministern. Ja, alltså Trolldomsministern samtalar med Premiärministern. Du kan själv välja vem som är den andra. Fast det är lite roligt att den folkvalda muggelministern ärver informationen om trollkarlsvärlden. I alla fall är det så som informationen om Voldemorts framfart kommer till känna. Fudge får avgå och den nya ministern är väl allt annat än en varm person.

Det är i den här boken som Dumbledore och Harry börjar leta runt i minnen rörande Voldemort. Människor som han har mött och som betytt något under hans väg mot makt. Det är inte så att de har en personlig betydelse för Voldemort. Annars är det också skolåret som en ny lärare i trolldryckskonst. Det går också otroligt bra för Harry i det ämnet och det stör Hermione som alltid när någon lyckas bättre. Det här året får också Snape undervisa i Defense against the Dark Arts. Något Harry avskyr men när Hermione jämför Snape med Harry blir han helt förvirrad. Sedan är nog denna bok där just svartkonsten har minst utrymme, konstigt nog.

Den är så bra på ett sätt som är svår att förklara. Det finns något som leder framåt och dessutom händer det så mycket tragiskt i denna bok. Jag gråter sjövilt både hit och dit. Stephen Fry läser med den äran.

söndag 15 april 2018

Vad ljög jag om?

I tisdags skulle vi ju ljuga lite om oss själva men samtidigt tala sanning. Detta var mina:

Jag tog körkort sent i livet. Jag var 28 år när det hände.

Jag kan inte dyka under vatten för jag får ont i öronen. Gäller typ efter 2 meter.

Jag har alltid haft långt hår, ned till midjan, men klippte mig förra året superkort.

Ettan är sann. Jag tog körkort senare än andra. Det berodde på att jag studerade och jobbade så mycket genom gymnasiet och universitetet att det inte fanns ork. Det går liksom inte att hitta tid när du går i skolan varje dag, jobbar kvällar och helger. När du väl är ledig är du ledig. Fast då gick det bra att jobba mycket. Att ta körkort senare fungerade det med. Nu har jag kört ikapp de där åren kan jag säga.

Tvåan är också sann. Jag får så ont i öronen att jag nästan tuppar av. Det är inte bra när en ska dyka. Det har med kristaller och obalans att göra. Jag blir vilse i vatten och då trycker det i innerörat. Så bada och hoppa går bara inte.

Trean är falsk. Jag har haft pagelångt hår men då var jag sex år. Vid sju års ålder klippte jag mig kort och sedan har det varit kort. Jag har väldigt tjockt hår och som sexåring var det som att ha en hjälm. Jag försökte spara ut till långt för tio år sedan men nu är det så grått att kort är finare. Farmor var vithårig och det är så fint när det är kort. Det ser jag framemot.

Så ni som gissade på trean. Starkt jobbat!

lördag 14 april 2018

Harry Potter and the Order of the Phoenix av J.K Rowling




Den här boken, den femte i serien, är kanske den som är bäst i många avseenden. Den innehåller så mycket om det som komma skall men också dåtiden. Det är här som resan mot slutet påbörjas. Ibland brukar en säga att oskuld kan förloras på många sätt och här förlorar nog våra unga trollkarlar och häxor sin om att det kommer att gå bra. Allt kommer inte att gå bra.

Mycket av handlingen utspelar sig mellan att trolldomsministeriet och Dumbledore inte är överens om att Voldemort är tillbaka. Det pågår en kampanj mot Harry. Allt för att hans sanning ska betyda mindre. När Hogwarts får en ny professor i svartkonst blir de flesta elever besvikna. Dolores Umbridge är knappast en pedagogisk källa och dessutom är hon hatisk och allmänt elak. Med tiden får hon mer makt och som protest bildar Harry och hans vänner DA. DA står för Dumbledores armé och Harry lär ut allt som han använt sig av när han bekämpat Voldemort. Det är en grupp modiga unga som tränar sig att bli bättre på att försvara sig.

Harry har ju faktiskt kämpat rätt väl mot mörka makter. Det är spännande att den enda gång han är bättre än Hermione på något är just när han improviserar. Att han ska ha svårt att säga olika trollformler känns konstigt men just detta att kämpa gör honom så bra. Annars är det här en bok där Harry får veta mer om sin far. Jag saknar hans mammas röst så mycket. Visst James Potter är viktig men ändå är det bara från två sidor som vi får veta något. Remus och Sirius är knappast opartiska i denna fråga. Lite gnäll kanske men ändå. Harry vill så gärna leva upp till sin fars bravader. Speciellt i Sirius ögon.

Boken är väldigt lång men det finns nästan inget som går att plocka bort. Som alltid, vid denna omläsning, är den suveränt inläst av Stephen Fry. 


fredag 13 april 2018

Helgfrågan v.15


Mias helgfråga med en bonusrond:

Vad tycker du om kommentargranskning på bloggen? 
Bonusfråga:
Vad är du inte så bra på, där du skulle behöva en hjälpande hand?

Jag kan tycka att det är upp till den som äger bloggen. Det brukar vara ganska lätt att minnas. Jag tror inte min är aktiverad längre.

Jag är inte så bra på att byta däck på cyklar. Där brukar jag behöva mycket hjälp. Av någon orsak får jag ganska mycket punktering. Tror det beror på gruset som läggs på gatorna här är rätt grovt.

torsdag 12 april 2018

Hett i hyllan #139


Så här på torsdagar undrar Monika hur våra bokhyllor ser ut. Är det böcker vi inte har läst eller något annat?

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Jag började läsa ASOFAI av George R.R, Martin för några år sedan men orkade inte. När den kom som grafisk roman kände jag att det kanske var läge. Men som nästan alltid annars kommer andra böcker emellan och den här har jag fortfarande inte läst. Kanske dags att göra det. Det är otroligt bra tecknat måste jag säga och det är annorlunda än TV-serien. Så en vacker dag. Det säger jag jämt. 


onsdag 11 april 2018

The Space between us



Ett projekt att åka till Mars har blivit godkänt och de astronauter och forskare som ska dit är väldigt glada att få vara utvalda. Det tar ungefär ett halvår att åka dit. Gruppledaren, Sarah Elliot, upptäcker efter ett tag att hon är gravid. Hon föder på Mars men dör under förlossningen. Hennes son Gardner blir en hemlighet. Ingen vill berätta för människor på jorden att han finns. Dessutom kan han inte riktigt komma hem. Eftersom han utsatts för annorlunda dragningskraft är också hans kropp mer känslig. Det skulle göra att han aldrig kan överleva på jorden. Åren går och Gardner vill så gärna veta vem hans far är. Han är smart eftersom forskare och ingenjörer har fostrat honom.

Det är genom att utnyttja systemet som han börjar leta efter mammans filer och börjar chatta med Tulsa som bor på jorden. Kendra, som fungerar som Gardners plastmamma, är lite orolig för honom. Det borde hon vara för han flyr till jorden.

Detta är en väldigt fin liten film. En pojke växer upp med en önskan. Att vara som alla andra och få bo på jorden och få känna sin far. Asa Butterfield känns så skör som Gardner ska vara och de äldre skådespelarna gör en solid insats. När de citerar LotR är det hur kul som helst. Jag stör mig mest på Tulsas casting. Britt Robertson ska spela 18 men är nästan 30 år. Det är faktiskt inte okej alla gånger. Detta stör mig lite men filmen som helhet är så fin. Den fick nästan ingen uppmärksamhet vilket är synd för den passar så många.

tisdag 10 april 2018

Kulturkollos tisdagsutmaning: vad är sant och vad är det inte?

Veckans tema på Kulturkollo handlar om sanning och osanning. Så även denna tisdag:

Veckans utmaning går ut på att berätta tre saker om sig själv, två ska vara sanna och en ska vara falsk. Sen får vi gissa loss i kommentarsfälten hos varandra och försöka hitta påhitten. Rätt svar kan sen presenteras i blogginlägget, kommentarerna eller hur man vill, men först på söndag så alla hinner med att skriva och gissa. Vill ni inspireras kan ni med fördel titta här och följa länkarna från förra gången vi hade en liknande utmaningen.


Jag brukar göra en liknande variant med mina elever men tre sanningar och en lögn kör vi då. Det gör vi som uppstart men också som retorikövning. Att hålla god min när andra gissar fel är bäst i världen. Nu ska vi se vad det blir för något.

Jag tog körkort sent i livet. Jag var 28 år när det hände.

Jag kan inte dyka under vatten för jag får ont i öronen. Gäller typ efter 2 meter.

Jag har alltid haft långt hår, ned till midjan, men klippte mig förra året superkort.

måndag 9 april 2018

Harry Potter and the Goblet of Fire av J.K Rowling




Ibland är det så mycket annorlunda i trollkarlsvärlden att jag tror att Harry inte köper allt. Visst det är rart och gulligt men vissa saker känns bara udda. Som förflyttningsnycklar. De kan vara vad som helst och du kan resa nästan vart du vill. De är udda och kan vara en sko. Det känns liksom lite konstigt. Den här boken handlar om en turnering mellan tre europeiska skolor. Ja, magiska skolor. Till Hogwarts kommer en rysk variant, eller åtminstone östeuropeisk, samt en fransk variant. Det är nämligen så att turneringen som ska ske är en återkommande tradition mellan skolorna. En representant från varje skola ställer upp. Den heter ju The triwizard cup och eleverna måste vara myndiga för att ställa upp. Det betyder inte att eleverna försöker anmäla sig.

När Dumbledore presenterar deltagarna gör pokalen något konstigt. Den presenterar tre deltagare men så kommer den fjärde. Harry Potter, som med sina 14 år, blir den fjärde. Alla blir upprörda på ett eller annat sätt. Detta inkluderar Ron och många av hans klasskamrater. Harry är knappast glad över detta men frågan är vem som anmält honom.

Det är en mycket actiontung bok. Utmaningarna är nämligen så men någonstans känns boken mörkare än tidigare. Kanske för att dödsätarna faktiskt gjort ett riktigt framträdande och att läsaren mött Voldemort redan från början. Ron och Harry bråkar faktiskt ganska mycket. Jag är ju knappast Rons största fan om jag säger så. Vissa delar av boken får mig inte att bli mer såld på killen. Ron är bortskämd och inte riktigt så bra på att vara trollkarl och alltid avundsjuk.

söndag 8 april 2018

King Kong



Den väldigt långa versionen av King Kong gjordes av Peter Jackson, mannen som gjorde LotR och senare även Hobbitfilmerna. Filmerna om den store apan är inget som ligger mig varmt om hjärtat. Här är det en expedition som ska ut och spela in en film men med planen att besöka Skull Island. Det är trettiotal och depression men det finns pengar att finansiera denna film. Eller vad en nu ska säga.

I alla fall hamnar filmteamet på rätt plats. En stor apa dyker upp. Han blir betuttad i den unga skådespelerskan som förstår honom på ett visst sätt. Tillbaka till New York åker de men inte som alla har planerat.

Det finns något om kvinnor och monster. Kvinnor som är utsatta för en manlig blick. Det känns alltid som det när jag ser King Kong-filmer. Det är monstret i mannen som ersätts av ett monster. Jag vet att jag övertolkar men jag kan inte låta bli. Varför skulle Kong annars finna kvinnan så intressant? Alltså männen är ju också små och gulliga utifrån en gigantisk apas synvinkel. Nej, jag har så svårt men ibland ser en film för att andra i ens närhet vill det.

Det finns en del jag gillar i filmen. Jack Black är riktigt bra i sin roll som regissören som letar efter apan men spelar in en film. Han gör ju både och men kanske lite subtilt. Naomi Watts känns lite för gammal som ung okänd skådespelerska. Jag tror hon var över 35 och nja, ska en spela runt 28 så är det väl kanske lite väl. Låter jag hård? Kanske är jag det men är otroligt trött på att vissa får vara med jämt och jag ska köpa deras ålder. Det finns ett åldersspann och sedan är liksom inte rätt längre. Det gäller även män.

Filmen är nog okej men så lång, så lång. Du kan nog inte ens tänka dig hur lång den är. Den andra Kong-filmen som kom förra året är så mycket bättre.

lördag 7 april 2018

Zelda - allt är normalt av Lina Neidestam



Som alltid gör Zelda konstiga och helt naturliga val. Låter som en plan i Zeldas värld kan en tycka men hon får sparken från sin konstiga tidning, upplever Toves graviditet, ligger med skumma killar, klär ut sig till Xena och Novas mamma tror att hon är städerska och Zelda flörtar stenhårt på Novas bror. Men det känns ju som en helt vanlig tid i Zeldas värld. Det finns också några saker som är helt galna och roliga. Braxå - det börjar ju med bra. Jag säger då det.

Det finns alltid en viss feminism med. Zelda är feminist men som oss alla hamnar i lite svårigheter ibland. Vi kan inte alltid vara på tå och det är uppfriskande att Neidestam alltid låter Zelda och hennes kompisar balansera mellan det ena och det andra utan att ta sida. Zelda är en tjej jag tror många tjejer känner igen sig i på ett bra och mindre bra sätt.

fredag 6 april 2018

Helgfrågan v.14


Det är fredag och Mia har en helgfråga. Den är som följer:

Vilken typ av läsare är du?
Bonusfråga:
Vad längtar du efter just nu?

Jag är en ganska snabb läsare när jag läser deckare, feel good och liknande. Det går så fort att läsa en sida att jag blir lite skrämd ibland. När jag läser klassiker tar det ofta längre tid. Den främsta orsaken till det är att ju mer det står mellan raderna, desto saktare läser jag.

Något som är konstigt är att jag brukar vara en slalomläsare av rang. Men inte just nu. Det är snarare så att jag läser en sak. Vet inte riktigt om det är bra eller mindre bra. Jag får återkomma i den frågan.

Jag längtar efter att bli frisk. Jag har en elak hosta som jag inte kan skaka av mig. Men allt har sin tid. 

torsdag 5 april 2018

Hett i hyllan #138



Det är torsdag och Monika undrar hur vår bokhylla ser ut:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Den här boken har jag fått av en kollega. Nu har den stått i bokhyllan ett tag. Jag tror den är bra men jag vet inte. Precis så tror jag att jag kommer att läsa den. Någon gång som alltid. Det ska vara en feel good så jag tror den är det. 



onsdag 4 april 2018

Zelda - täckning saknas av Lina Neidestam




Semester på landet utan mobiltäckning är allt annat än lätt för Zelda och hennes kompisar. Dessutom är det lite förändringar som alltid i Zeldas värld. Hon dumpas av pojkvännen men efter att ha bott en stund med Tove och Kim inser Zelda att det inte är optimalt. Hon och Nova blir rumskompisar och det är något helt annat det. Så som alltid är det igenkännande och lite humor. Speciellt kollektivet i skogen är riktigt roligt.

tisdag 3 april 2018

Kulturkollos tisdagsutmaning: Vi blandar till en stor påse med godis

Temat denna vecka är gott och blandat och det märks också i veckans utmaning hos Kulturkollo:

Eftersom den här veckan ska handla om gott och blandat vill jag att vi tillsammans blandar till en rejäl påse med godsaker. Kulturella och ätbara…

Därför två snabba frågor:

Vad läser du just nu?
Vilket är ditt favoritgodis?
På söndag återkommer jag med två listor. Den ena kommer att lista allas vår blandade, pågående läsning just nu. Den andra kommer alltså att vara en lång lista över olika favoritgodisar. Med bilder! 

Just nu läser jag Harry Potter and the Deathly Hallows av J.K Rowling.

Mitt favoritgodis är choklad i alla dess former. Jag gillar även lakrits men ska inte ätas i tider av stress. Det påverkar blodtrycket en hel del.

måndag 2 april 2018

Zelda - uppbrott och utbrott av Lina Neidestam






I bok fyra är det egentligen ingen skillnad i Zeldas värld. Hon jobbar på en skvallertidning och försöker hitta sig själv. Kompisen Tove är en klippa som alltid och Zelda är som hon är. Någonstans är hon så härlig i sin värld av förvirring. Det går alltid att skratta åt säkerheten och igenkännandet. Som när Tove, bilden ovan, får veta hur kvinnor ska vara. Det förekommer ofta i Neidestams böcker. Svar på tal får männen rätt ofta också. Det är helt rätt.


söndag 1 april 2018

Glad Påsk!

Jag har varit på resande fot i en vecka. Hurtigruten från Kirkenes i norr till Bergen i söder. Vilken resa. Vi åkte med fina Trollfjord och det var en resa från vinter till vår. I Bergen var det riktigt varmt.



Nu är jag inte fotografen men ett fint skepp. Jag blev dessvärre sjösjuk dag ett. Det gick vågor på Ishavet kan jag säga. Sedan var det lugnt. Det var inte bara jag som blev sjösjuk. Nästan alla såg rätt slitna ut dag två. Vi gick av i Hammerfest där det snöade. Såg havsörnar och var inne i den vackra Nidarosdomen. Norges kust är så vacker att det gör ont. Snö överallt var det. Våren har nästan kommit till Norden. Nästan i alla fall.

lördag 31 mars 2018

Olikhetsutmaningen: gult och grönt

Det är påsk och enligt O har som alltid frågor på torsdagar:

Det är inget motsatspar den här veckan och det är det ju inte alltid i olikhetsutmaningen. Jag tänkte först köra hönan eller ägget, men det skulle troligen blivit helt omöjligt, så veckans ordpar blir istället gult (som är påskens färg) och grönt (för våren).


Gult är en färg som jag har ganska så svårt för. Mest för att jag själv ser ut som en kyckling när jag har på mig färgen. Fast i litteratur och kultur är det annorlunda. Jag tänker på Tie a yellow ribbon round the ole oak tree. En fin liten låt som ska minnas om de som dött i krig. Det gula bandet är en symbol för soldater världen över men också för sjukdomen endometrios.


Grönt är en vacker färg om den är mild och påminner om de första vårblommorna. Mörk grön kan också vara vacker. Det jag kopplar ihop med grön är Anne på Grönkulla. Det blir ju Annes hem och den plats hon återkommer till i tankar i flera år även när hon flyttar och gifter sig. Det är kanske ett av de vackraste namnen på en gård jag vet.


fredag 30 mars 2018

Helgfrågan v. 13



Det är fredag och Mia undrar två frågor som vanligt.

Men jag undrar lite vad ni har hemma i hyllorna, har ni någon gammal bokskatt?
Eller någon bok som av någon anledning ni värderar högt.
Bonusfråga:
Hur firar du påsk?

Jag äger en gammal bok av Selma Lagerlöf som gavs ut året farmor föddes. Den fick jag av henne för många år sedan. Den är lite orkeslös numera så jag tänker inte visa den. Men det är en novellsamling som jag älskar.

Jag brukar fira med familj och påskbord. Gärna mycket ägg och framförallt godis samt must. Jag gillar must. Men i år är jag på väg hem efter en resa så påsken firas på flygplatser.