Jean Valjean har en gång stulit bröd men hamnade i många år i fängelse. Ja, han försökte rymma en gång också. När tiden är slut blir han släppt men kommer alltid att bära med sig sitt straff. Hans fångvaktare Javert har ett speciellt ont öga till honom. Efter att en präst visat honom vänlighet byter Valjean stig i livet och bestämmer sig för att bli en annorlunda människa.
Det är så han träffar Fantine, en kvinna han anställt och sedan sparkat, vars dotter Cosette han tar hand om. De två rymmer och gömmer sig i Paris eftersom Javert har som mål i livet att leta reda på Valjean.
Åh, Victor Hugos bok är lite seg. Jag har läst den så det är ingen överdrift. Det handlar om fattiga människor, revolution och allt som kunde tänkas hända i Frankrike. Det är lite speciellt eftersom all dialog sjungs hela tiden. Det är okej för de sjunger bra. Amanda Seyfried ser så oskyldig ut att jag blir helt slagen av det. Hon fångar verkligen Cosette som levt ett skyddat liv. Ärligt har jag mest svårt för Jackman. Det hade nästan passat honom bättre att spela Javert om jag ska vara ärlig. Han har sedan han slog igenom inte spelat någon roll som inte sätter honom som en good guy. Här är han rätt blek men Valjean är rätt blek som roll. Vem sa att det är roligare att spela ond? Han hade rätt eftersom registret ger mer men, men. Den som imponerar mest är Eddie Reymayne som jag vill se mer av. Trots sin ålder är han rätt så okänd.
Är den bra då? Jo, det är den och jag förstår varför Anne Hathaway fick sin Oscar om man säger så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar